På pilotdag med Gapminder som verktyg

Tidigt i höstas startade ett pilotprojekt mellan Av-media Kronoberg och Linnéuniversitetet ( Ung Kommunikation och CeLeKT- gruppen) . Meningen är att en grupp lärare, lärarutbildare och IT-pedagoger ska lära sig använda Hans Roslings verktyg Gapminder i undervisningen. Syftet är att utveckla metoder och modeller som kan användas i undervisningen, i skola och i lärarutbildningen för att öka förståelsen för vår omvärld genom att använda visualiserade data.

Läs mer om projektet på Ung kommunikations blogg.

På fredag ska vi träffas igen. Tills dess ska alla grupper producerat ett lektionsförslag och lagt ut detta på vår wiki. Jag har arbetat med en tidigare kollega från den högstadieskola som vi båda arbetade på. Båda är vi matematiklärare i grunden. Jag kan säga att det inte har varit helt enkelt. Vi har vänt och vridit på de olika axlarna. Lagt till och dragit ifrån länder. Försökt att tolka vad vi ser när vi startar visualiseringen. Och hela tiden haft frågan i bakgrunden- hur kan vi koppla detta till matematikundervisningen och då kanske främst till högstadiet.

Jag fick just Skolverkets nyhetsbrev "IT för pedagoger". Där står det bland annat:

It-kunskaper i matematik

Kursplanen för matematik tar upp behovet av att kunna använda digital teknik för att undersöka och tolka problemställningar, diagram, tabeller och grafer. Eleverna ska också kunna beskriva egna och andras resultat med hjälp av bland annat digitala verktyg.

Så visst känns Gapminder som en klockrent verktyg att tillsammans med en interaktiv skrivtavla stimulera eleverna att kunna undersöka, tolka...

Mitt och kollegans första försök att skriva en sk lärmodul kan finns här. Om du testar den så vore det trevligt med feedback! Här eller direkt på min mejl.

Ett inspirerande exempel

På Årstaskolan i Stockholm har man sedan 2009 arbetet i ett projekt "IT, Lesson study, och matematik".

Jag blir otroligt inspirerad av att se och läsa om projektet. Lärarna pratar och planerar tillsammans. Bara det känns fantastiskt! Senast jag arbetade i skolans värld såg man knappt till sina matematikkollegor på grund av den skolans organisation i arbetslag.

Här på Årstaskolan utgår elevernas arbete på matematiklektionen från målen och inte från matematikboken. Eleverna får fokusera och ägna sig åt en frågeställning som är kopplat till målen. Just det menar en av lärarna är en stor skillnad från tidigare planeringsarbete, att tydliggöra vad de vill att eleverna ska lära sig, att diskutera vilka utmaningar som krävs för det och att hitta uppgifter som får eleverna att prata matematik. I projektet ingår dessutom användningen av olika varianter av digital utrustning. Både lärare och elever menar att det har gjort undervisningen mer levande. Eleverna vill använda tex dokumentkameran för att visa de andra hur de har resonerat sig fram till en lösning. Och visst måste det vara en jättevinst! Både för den /de som får berätta om hur de tänkt när de har arbetat med sin uppgift och för de som får se flera olika tankesätt. Man förstår man att detta leder till en ökad självkänsla när det gäller matematik hos eleverna!Titta på dessa korta filmer som beskriver projektet och låt er inspireras!



Från Skolvärldens reportage.

Om att formulera ett problem..och orka lösa det

Ta er några minuter och titta på det här klippet! Dan Meyer arbetar som matematiklärare i Kalifornien. Skämtsamt säger han att hans arbete är som att sälja en produkt till en marknad som inte vill ha den men som är tvingad av lagstiftningen att köpa den samma. Och som mattelärare kan man väl känna igen sig i det. Han kritiserar den amerikanska matematikundervisningen bland annat för att inte eleverna tränas i "math reasoning" och uthållighet vid problemlösning. Att det enda eleverna tränas i vid arbete i matematikboken är att klara av att koda av texten rätt och sedan sätta in de funna värdena i en formel.

Klippet visar en underbar jämförelse mellan mattebokens sätt att problematisera hur lång tid det tar för att fylla en vattentank och vad som kan hända om man låter elever uppleva hur lång tid det tar att fylla den.

I slutet av klippet ger han 5 råd.

1. Använd multimediala uttryck i klassrummet. Det är så lätt att få in "verkligheten" med dagens teknik.

2. Uppmuntra eleverna att använda sin intuition.

3. Formulera så korta problem som möjligt. Låt de mer specifika frågorna få plats i diskussionen med eleverna.

4. Låt eleverna formulera problemet.

5. Var mindre "hjälpsam".

Skolans struktur tar kål på elevernas motivation

Rubriken är hämtad från i Sydsvenskan tidigare i vår. Nedan kommer en kort sammanfattning av artikeln som i sin helhet kan läsas här.

Den svenska skolans form och arbetssätt motverkar snarare än förstärker elevernas inre motivation, skriver Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och ledare för Linnéprojektet Cognition, Communication and Learning.
Enligt Gärdenfors missgynnar skolans nuvarande form två faktorer som forskning visat är centrala för framgångsrikt lärande, motiviation och förståelse.

Skoldebatten borde snarare fokusera på hur man kan fånga elevernas medfödda inre motivation.

Pedagogen Jerome Bruner lyfter fram tre gynnsamma faktorer:
1) Nyfikenhet: Människans naturliga nyfikenhet är stark redan från födelsen.
2) Kompetens: Om man upplever att man lyckas känner man glädje över sin kompetens och en form av stolthet.
3) Ömsesidighet: Människor tycker om att frivilligt uppnå mål tillsammans med andra.

En annan faktor som inte uppmärksammas tillräckligt är hur väl eleverna förstår det de lär sig. Det är först när man förstår som man kan tillämpa det man lärt sig på nya problem. Kunskapen blir produktiv i stället för repetitiv.
Motivation och förståelse hänger samman såtillvida att den inre motivationen ökar när man förstår det man lär sig. Men det omvända är ännu viktigare:
Det är frustrerande och nedslående att inte förstå.

Om undervisningen fokuserar på förståelse istället för repetitiv kunskap, så får det genomgripande konsekvenser för hur man testar effekten av lärande. Om förståelsen sätts i centrum blir det viktigare att klara nya problem än att behärska gamla.

Jag satt i går och hjälpte min 15-åriga dotter med hennes matematikuppgifter. Det kändes som torrsim.. Hon har inte svårt för matematik egentligen, hänger lätt med i diskussioner som definitivt kräver matematiskt tänkande och förståelse. Men hon är Inte Godkänd i skolans torrsimsmatematik. Hon har inte förstått den. Tänk om hon i stället hade fått kasta sig över Drömhusprojektet jag skrev om i förra inlägget eller något annat där hennes inre motivation var drivkraften! För henne så gäller det nu att bli Godkänd i torrsimsmatte och hon fortsätter därför detta eviga harvandet i matematikboken ett tag till. Men jag hoppas och drömmer om att hon någongång ska få uppleva glädjen av att förstå och kunna använda sina kunskaper matematik, (som hon faktiskt har trots 4 poäng under gränsen för Godkänd...), på nya utmaningar , där matematiken kommer in i ett vettigt sammanhang!
Jag hoppas hon ska slippa simma mera torrsim!