Matte A i mobilen!

I morse hojtade min dotter på mig. Hon hade hört på radion att hon kunde ladda ner en matematik-app till sin mobil på Matematik A-kursen. I skrivandes stund har jag ännu inte testat. Jag har lite beslutsångest för vilken smart telefon jag vill ha. Det har inte dottern haft och därför kommer vi att testa appen på hennes telefon i kväll! Oavsett resultatet så tycker jag att det är intressant att hon reagerar på den här nyheten det här sättet och vill att vi testar.

Mikael Bondestam heter läraren som har gjort appen. Jag har tidigare skrivit om hans matematikhjälp via YouTubefilmer. Det var ett tag sedan och nu har blivit så många fler. Kolla in hans kanal här!

Härligt med så innovativa lärare som Mikael Bondestam! Läs mer här

How big really?

I våras kunde man läsa i DN att den största sammanhängande oljefläck i Mexikanska gulfen efter utsläppet var 29 000 kvadratkilometer. Hur stort är det?

Om Rymdfärjans landningsbana låg i Växjö, hur långt skulle den sträcka sig då?

Att uppskatta och förstå stora tal är inte lätt. På BBC sida Dimensions kan man hitta historiska platser, avstånd och storlekar i rymden som man sedan kan placeras över vilken stad man vill.

Nedan har jag placerat in det översvämmade området i Pakistan med Östersund som centrum. Ofattbart att upptäcka att den ytan är ungefär så stor som hela Sverige!

Om att formulera ett problem..och orka lösa det

Ta er några minuter och titta på det här klippet! Dan Meyer arbetar som matematiklärare i Kalifornien. Skämtsamt säger han att hans arbete är som att sälja en produkt till en marknad som inte vill ha den men som är tvingad av lagstiftningen att köpa den samma. Och som mattelärare kan man väl känna igen sig i det. Han kritiserar den amerikanska matematikundervisningen bland annat för att inte eleverna tränas i "math reasoning" och uthållighet vid problemlösning. Att det enda eleverna tränas i vid arbete i matematikboken är att klara av att koda av texten rätt och sedan sätta in de funna värdena i en formel.

Klippet visar en underbar jämförelse mellan mattebokens sätt att problematisera hur lång tid det tar för att fylla en vattentank och vad som kan hända om man låter elever uppleva hur lång tid det tar att fylla den.

I slutet av klippet ger han 5 råd.

1. Använd multimediala uttryck i klassrummet. Det är så lätt att få in "verkligheten" med dagens teknik.

2. Uppmuntra eleverna att använda sin intuition.

3. Formulera så korta problem som möjligt. Låt de mer specifika frågorna få plats i diskussionen med eleverna.

4. Låt eleverna formulera problemet.

5. Var mindre "hjälpsam".

Test

nu ska jag prova att länka till ett vanligt dokument här

I denna ljuva sommartid!

Kan inte minnas att längtan efter sol och värme varit så stor någon gång. Men så har meteorologerna konstaterat att den här vintern var den längsta på 60 år!

Så här års brukar eleverna tjata om att "kan vi inte få ha lektinonen utomhus? " så jag passar på att påminna om Mobile Study. Det är ett enkelt verktyg där du lätt gör en quiz som du kan överföra med bluetooth till elevernas mobiltelefoner. Lämpar sig utmärkt för utomhuslektioner!

En annan uppskattad aktivitet är att göra ett Jeopardy. Här finns ett i matematik som du kan prova direkt. Vill du göra ett etget är bara att knappa in ett lösenord och börja bygga. Kanske är det knivigaste att komma ihåg.... "jag säger svaret, du ställer frågan" :-)

Matematik - en intellektuell träningsbana?

I en ny avhandling av Staffan Stenhag med rubriken "Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?" tar han avstamp i frågan om varför man ska läsa matematik i den omfattning som vi gör nu högstadiet. Han granskar hållbarheten i ett antal synliga och osynliga argument som att matematik är nyttigt i största allmänhet och att matematikämnet skulle utveckla den intellektuella förmågan rent generellt. Enligt hans studie indikerar ett högre betyg i matematik ofta goda studieresultat i andra ämnen. Stenhag säger : Min studie visar att 83 procent av de elever som fick vg eller mvg i matematik även fick ett överbetyg i läsförståelsetestet. Matematikbetyget ger alltså information inte bara om matematiska förmågor utan även om sådant som man inte direkt associerar till räkning. Det behöver inte vara så att det är matematikstudierna i sig som ger framgången utan resultaten kan också förklaras av att betyget i matematik även rymmer information om exempelvis studiemotivation, studieteknik, logisk förmåga, sociala förhållanden. Samtidigt är det en spännande tanke att matematikstudier i sig utvecklar den intellektuella förmågan. Mina resultat visar tydligt att det är oerhört viktigt att skolan ser till att eleverna når god läsförståelse eftersom det i så hög grad påverkar betygen i övriga ämnen. Ska eleverna nå framgång i NO-ämnena krävs dessutom i de flesta fall god matematisk förmåga. Min slutsats är att matematikämnet bör fortsätta utgöra en intellektuell träningsbana för eleverna och att kraven på den direkt tillämpbara nyttan inte alla gånger är det centrala."

Skolans struktur tar kål på elevernas motivation

Rubriken är hämtad från i Sydsvenskan tidigare i vår. Nedan kommer en kort sammanfattning av artikeln som i sin helhet kan läsas här.

Den svenska skolans form och arbetssätt motverkar snarare än förstärker elevernas inre motivation, skriver Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och ledare för Linnéprojektet Cognition, Communication and Learning.
Enligt Gärdenfors missgynnar skolans nuvarande form två faktorer som forskning visat är centrala för framgångsrikt lärande, motiviation och förståelse.

Skoldebatten borde snarare fokusera på hur man kan fånga elevernas medfödda inre motivation.

Pedagogen Jerome Bruner lyfter fram tre gynnsamma faktorer:
1) Nyfikenhet: Människans naturliga nyfikenhet är stark redan från födelsen.
2) Kompetens: Om man upplever att man lyckas känner man glädje över sin kompetens och en form av stolthet.
3) Ömsesidighet: Människor tycker om att frivilligt uppnå mål tillsammans med andra.

En annan faktor som inte uppmärksammas tillräckligt är hur väl eleverna förstår det de lär sig. Det är först när man förstår som man kan tillämpa det man lärt sig på nya problem. Kunskapen blir produktiv i stället för repetitiv.
Motivation och förståelse hänger samman såtillvida att den inre motivationen ökar när man förstår det man lär sig. Men det omvända är ännu viktigare:
Det är frustrerande och nedslående att inte förstå.

Om undervisningen fokuserar på förståelse istället för repetitiv kunskap, så får det genomgripande konsekvenser för hur man testar effekten av lärande. Om förståelsen sätts i centrum blir det viktigare att klara nya problem än att behärska gamla.

Jag satt i går och hjälpte min 15-åriga dotter med hennes matematikuppgifter. Det kändes som torrsim.. Hon har inte svårt för matematik egentligen, hänger lätt med i diskussioner som definitivt kräver matematiskt tänkande och förståelse. Men hon är Inte Godkänd i skolans torrsimsmatematik. Hon har inte förstått den. Tänk om hon i stället hade fått kasta sig över Drömhusprojektet jag skrev om i förra inlägget eller något annat där hennes inre motivation var drivkraften! För henne så gäller det nu att bli Godkänd i torrsimsmatte och hon fortsätter därför detta eviga harvandet i matematikboken ett tag till. Men jag hoppas och drömmer om att hon någongång ska få uppleva glädjen av att förstå och kunna använda sina kunskaper matematik, (som hon faktiskt har trots 4 poäng under gränsen för Godkänd...), på nya utmaningar , där matematiken kommer in i ett vettigt sammanhang!
Jag hoppas hon ska slippa simma mera torrsim!