I en ny avhandling av Staffan Stenhag med rubriken "
Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?" tar han avstamp i frågan om varför man ska läsa matematik i den omfattning som vi gör nu högstadiet. Han granskar hållbarheten i ett antal synliga och osynliga argument som att matematik är nyttigt i största allmänhet och att matematikämnet skulle utveckla den intellektuella förmågan rent generellt. Enligt hans studie indikerar ett högre betyg i matematik ofta goda studieresultat i andra ämnen. Stenhag säger : Min studie visar att 83 procent av de elever som fick vg eller mvg i matematik även fick ett överbetyg i läsförståelsetestet. Matematikbetyget ger alltså information inte bara om matematiska förmågor utan även om sådant som man inte direkt associerar till räkning. Det behöver inte vara så att det är matematikstudierna i sig som ger framgången utan resultaten kan också förklaras av att betyget i matematik även rymmer information om exempelvis studiemotivation, studieteknik, logisk förmåga, sociala förhållanden. Samtidigt är det en spännande tanke att matematikstudier i sig utvecklar den intellektuella förmågan. Mina resultat visar tydligt att det är oerhört viktigt att skolan ser till att eleverna når god läsförståelse eftersom det i så hög grad påverkar betygen i övriga ämnen. Ska eleverna nå framgång i NO-ämnena krävs dessutom i de flesta fall god matematisk förmåga. Min slutsats är att matematikämnet bör fortsätta utgöra en intellektuell träningsbana för eleverna och att kraven på den direkt tillämpbara nyttan inte alla gånger är det centrala."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar