På pilotdag med Gapminder som verktyg

Tidigt i höstas startade ett pilotprojekt mellan Av-media Kronoberg och Linnéuniversitetet ( Ung Kommunikation och CeLeKT- gruppen) . Meningen är att en grupp lärare, lärarutbildare och IT-pedagoger ska lära sig använda Hans Roslings verktyg Gapminder i undervisningen. Syftet är att utveckla metoder och modeller som kan användas i undervisningen, i skola och i lärarutbildningen för att öka förståelsen för vår omvärld genom att använda visualiserade data.

Läs mer om projektet på Ung kommunikations blogg.

På fredag ska vi träffas igen. Tills dess ska alla grupper producerat ett lektionsförslag och lagt ut detta på vår wiki. Jag har arbetat med en tidigare kollega från den högstadieskola som vi båda arbetade på. Båda är vi matematiklärare i grunden. Jag kan säga att det inte har varit helt enkelt. Vi har vänt och vridit på de olika axlarna. Lagt till och dragit ifrån länder. Försökt att tolka vad vi ser när vi startar visualiseringen. Och hela tiden haft frågan i bakgrunden- hur kan vi koppla detta till matematikundervisningen och då kanske främst till högstadiet.

Jag fick just Skolverkets nyhetsbrev "IT för pedagoger". Där står det bland annat:

It-kunskaper i matematik

Kursplanen för matematik tar upp behovet av att kunna använda digital teknik för att undersöka och tolka problemställningar, diagram, tabeller och grafer. Eleverna ska också kunna beskriva egna och andras resultat med hjälp av bland annat digitala verktyg.

Så visst känns Gapminder som en klockrent verktyg att tillsammans med en interaktiv skrivtavla stimulera eleverna att kunna undersöka, tolka...

Mitt och kollegans första försök att skriva en sk lärmodul kan finns här. Om du testar den så vore det trevligt med feedback! Här eller direkt på min mejl.

Ett inspirerande exempel

På Årstaskolan i Stockholm har man sedan 2009 arbetet i ett projekt "IT, Lesson study, och matematik".

Jag blir otroligt inspirerad av att se och läsa om projektet. Lärarna pratar och planerar tillsammans. Bara det känns fantastiskt! Senast jag arbetade i skolans värld såg man knappt till sina matematikkollegor på grund av den skolans organisation i arbetslag.

Här på Årstaskolan utgår elevernas arbete på matematiklektionen från målen och inte från matematikboken. Eleverna får fokusera och ägna sig åt en frågeställning som är kopplat till målen. Just det menar en av lärarna är en stor skillnad från tidigare planeringsarbete, att tydliggöra vad de vill att eleverna ska lära sig, att diskutera vilka utmaningar som krävs för det och att hitta uppgifter som får eleverna att prata matematik. I projektet ingår dessutom användningen av olika varianter av digital utrustning. Både lärare och elever menar att det har gjort undervisningen mer levande. Eleverna vill använda tex dokumentkameran för att visa de andra hur de har resonerat sig fram till en lösning. Och visst måste det vara en jättevinst! Både för den /de som får berätta om hur de tänkt när de har arbetat med sin uppgift och för de som får se flera olika tankesätt. Man förstår man att detta leder till en ökad självkänsla när det gäller matematik hos eleverna!Titta på dessa korta filmer som beskriver projektet och låt er inspireras!



Från Skolvärldens reportage.

Matte A i mobilen!

I morse hojtade min dotter på mig. Hon hade hört på radion att hon kunde ladda ner en matematik-app till sin mobil på Matematik A-kursen. I skrivandes stund har jag ännu inte testat. Jag har lite beslutsångest för vilken smart telefon jag vill ha. Det har inte dottern haft och därför kommer vi att testa appen på hennes telefon i kväll! Oavsett resultatet så tycker jag att det är intressant att hon reagerar på den här nyheten det här sättet och vill att vi testar.

Mikael Bondestam heter läraren som har gjort appen. Jag har tidigare skrivit om hans matematikhjälp via YouTubefilmer. Det var ett tag sedan och nu har blivit så många fler. Kolla in hans kanal här!

Härligt med så innovativa lärare som Mikael Bondestam! Läs mer här

How big really?

I våras kunde man läsa i DN att den största sammanhängande oljefläck i Mexikanska gulfen efter utsläppet var 29 000 kvadratkilometer. Hur stort är det?

Om Rymdfärjans landningsbana låg i Växjö, hur långt skulle den sträcka sig då?

Att uppskatta och förstå stora tal är inte lätt. På BBC sida Dimensions kan man hitta historiska platser, avstånd och storlekar i rymden som man sedan kan placeras över vilken stad man vill.

Nedan har jag placerat in det översvämmade området i Pakistan med Östersund som centrum. Ofattbart att upptäcka att den ytan är ungefär så stor som hela Sverige!

Om att formulera ett problem..och orka lösa det

Ta er några minuter och titta på det här klippet! Dan Meyer arbetar som matematiklärare i Kalifornien. Skämtsamt säger han att hans arbete är som att sälja en produkt till en marknad som inte vill ha den men som är tvingad av lagstiftningen att köpa den samma. Och som mattelärare kan man väl känna igen sig i det. Han kritiserar den amerikanska matematikundervisningen bland annat för att inte eleverna tränas i "math reasoning" och uthållighet vid problemlösning. Att det enda eleverna tränas i vid arbete i matematikboken är att klara av att koda av texten rätt och sedan sätta in de funna värdena i en formel.

Klippet visar en underbar jämförelse mellan mattebokens sätt att problematisera hur lång tid det tar för att fylla en vattentank och vad som kan hända om man låter elever uppleva hur lång tid det tar att fylla den.

I slutet av klippet ger han 5 råd.

1. Använd multimediala uttryck i klassrummet. Det är så lätt att få in "verkligheten" med dagens teknik.

2. Uppmuntra eleverna att använda sin intuition.

3. Formulera så korta problem som möjligt. Låt de mer specifika frågorna få plats i diskussionen med eleverna.

4. Låt eleverna formulera problemet.

5. Var mindre "hjälpsam".

Test

nu ska jag prova att länka till ett vanligt dokument här

I denna ljuva sommartid!

Kan inte minnas att längtan efter sol och värme varit så stor någon gång. Men så har meteorologerna konstaterat att den här vintern var den längsta på 60 år!

Så här års brukar eleverna tjata om att "kan vi inte få ha lektinonen utomhus? " så jag passar på att påminna om Mobile Study. Det är ett enkelt verktyg där du lätt gör en quiz som du kan överföra med bluetooth till elevernas mobiltelefoner. Lämpar sig utmärkt för utomhuslektioner!

En annan uppskattad aktivitet är att göra ett Jeopardy. Här finns ett i matematik som du kan prova direkt. Vill du göra ett etget är bara att knappa in ett lösenord och börja bygga. Kanske är det knivigaste att komma ihåg.... "jag säger svaret, du ställer frågan" :-)

Matematik - en intellektuell träningsbana?

I en ny avhandling av Staffan Stenhag med rubriken "Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?" tar han avstamp i frågan om varför man ska läsa matematik i den omfattning som vi gör nu högstadiet. Han granskar hållbarheten i ett antal synliga och osynliga argument som att matematik är nyttigt i största allmänhet och att matematikämnet skulle utveckla den intellektuella förmågan rent generellt. Enligt hans studie indikerar ett högre betyg i matematik ofta goda studieresultat i andra ämnen. Stenhag säger : Min studie visar att 83 procent av de elever som fick vg eller mvg i matematik även fick ett överbetyg i läsförståelsetestet. Matematikbetyget ger alltså information inte bara om matematiska förmågor utan även om sådant som man inte direkt associerar till räkning. Det behöver inte vara så att det är matematikstudierna i sig som ger framgången utan resultaten kan också förklaras av att betyget i matematik även rymmer information om exempelvis studiemotivation, studieteknik, logisk förmåga, sociala förhållanden. Samtidigt är det en spännande tanke att matematikstudier i sig utvecklar den intellektuella förmågan. Mina resultat visar tydligt att det är oerhört viktigt att skolan ser till att eleverna når god läsförståelse eftersom det i så hög grad påverkar betygen i övriga ämnen. Ska eleverna nå framgång i NO-ämnena krävs dessutom i de flesta fall god matematisk förmåga. Min slutsats är att matematikämnet bör fortsätta utgöra en intellektuell träningsbana för eleverna och att kraven på den direkt tillämpbara nyttan inte alla gånger är det centrala."

Skolans struktur tar kål på elevernas motivation

Rubriken är hämtad från i Sydsvenskan tidigare i vår. Nedan kommer en kort sammanfattning av artikeln som i sin helhet kan läsas här.

Den svenska skolans form och arbetssätt motverkar snarare än förstärker elevernas inre motivation, skriver Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och ledare för Linnéprojektet Cognition, Communication and Learning.
Enligt Gärdenfors missgynnar skolans nuvarande form två faktorer som forskning visat är centrala för framgångsrikt lärande, motiviation och förståelse.

Skoldebatten borde snarare fokusera på hur man kan fånga elevernas medfödda inre motivation.

Pedagogen Jerome Bruner lyfter fram tre gynnsamma faktorer:
1) Nyfikenhet: Människans naturliga nyfikenhet är stark redan från födelsen.
2) Kompetens: Om man upplever att man lyckas känner man glädje över sin kompetens och en form av stolthet.
3) Ömsesidighet: Människor tycker om att frivilligt uppnå mål tillsammans med andra.

En annan faktor som inte uppmärksammas tillräckligt är hur väl eleverna förstår det de lär sig. Det är först när man förstår som man kan tillämpa det man lärt sig på nya problem. Kunskapen blir produktiv i stället för repetitiv.
Motivation och förståelse hänger samman såtillvida att den inre motivationen ökar när man förstår det man lär sig. Men det omvända är ännu viktigare:
Det är frustrerande och nedslående att inte förstå.

Om undervisningen fokuserar på förståelse istället för repetitiv kunskap, så får det genomgripande konsekvenser för hur man testar effekten av lärande. Om förståelsen sätts i centrum blir det viktigare att klara nya problem än att behärska gamla.

Jag satt i går och hjälpte min 15-åriga dotter med hennes matematikuppgifter. Det kändes som torrsim.. Hon har inte svårt för matematik egentligen, hänger lätt med i diskussioner som definitivt kräver matematiskt tänkande och förståelse. Men hon är Inte Godkänd i skolans torrsimsmatematik. Hon har inte förstått den. Tänk om hon i stället hade fått kasta sig över Drömhusprojektet jag skrev om i förra inlägget eller något annat där hennes inre motivation var drivkraften! För henne så gäller det nu att bli Godkänd i torrsimsmatte och hon fortsätter därför detta eviga harvandet i matematikboken ett tag till. Men jag hoppas och drömmer om att hon någongång ska få uppleva glädjen av att förstå och kunna använda sina kunskaper matematik, (som hon faktiskt har trots 4 poäng under gränsen för Godkänd...), på nya utmaningar , där matematiken kommer in i ett vettigt sammanhang!
Jag hoppas hon ska slippa simma mera torrsim!

LEGO och mobiltelefon löser Rubiks kub

Det här stod att läsa i senaste nyhetsbrevet från Metro-teknik.
"Om du tycker att Rubiks kub är för klurig kan du få hjälp av mobilen. En Motorola-lur klarar pusslet på 25 sekunder.Det finns program både till dator och mobil som kan hjälpa dig lösa Rubiks kub genom att berätta precis hur du ska vrida pusslet. Men nu finns en telefon som faktiskt löser själva kuben med hjälp av lego.I det här videoklippet är det en Motorola Droid med operativsystemet Android som löser en Rubiks kub. Det gör den genom att ta bilder på kuben och räkna ut hur den ska lösas.Sedan skickar den anvisningar via Bluetooth till Lego Mindstorms som vrider kuben rätt."

Entreprenöriellt lärande - Entreprenöriell matematik. Och FLOW

För ett par veckor sedan bjöds det på föreläsning av ett av lärarfacken. Det var Fredrik Berg från Johan Bauergymnasiet i Örebro som under ett par timmar redogjorde för "entreprenöriell matematik". Fredrik fick 2009 priset "Innovativa lärare 2009” som delades ut till lärare som utmärkt sig med nya metoder och framgångsrik undervisning.
Japp, han uppnådde sitt syfte med föreläsningen Fredrik. Jag blev nyfiken, inspirerad och motiverad.
Och flow...
Häromdagen hade jag möjlighet att få lyssna till Fredrik Ullén, hjärnforskare och docent i neurovetenskap som talade om "flow", vad detta är och hur det kan stimuleras. (Han talade på Teknikdelegationens slutseminarium som kan ses här, start 26,19.)
Flow är ett ett absorberande tillstånd av djup koncentration i en uppgift och med förändrad tidsupplevelse.. man känner lycka. Flow uppträder när det finns tydliga mål, tydlig feedback och en balans mellan svårighetsgrad och förmåga, inte passiv underhållning eller rutinarbete. Viktigt att se till att utmaningarna växer med förmågan. Jag kan tänka mig att det här arbetssättet med ämnesövergripande projekt ger eleverna en känsla av "flow". Av att förstå men utmanas, kontroll och ansvar över sitt lärande, mål utifrån ramar men tid och möjligheter att utveckla och sist men inte minst feedback från såväl klasskamrater som lärare. Fortsätt och sprid dina/era goda idéer!
Här är en sammanfattning av Fredrik Bergs föreläsning
Inledningsvis pekade Fredrik på några punkter från Skolinspektionens rapport från 2009,

• Elever får endast undervisning i begränsade delar av ämnet och därmed inte förutsättningar för att utveckla olika förmågor såsom....
• Skolornas undervisning i matematik håller en ojämn kvalitet i förhållande till nationella mål och riktlinjer. I flertalet av de skolorna som ingår i granskningen är inte lärarnas undervisning inte tillräckligt varierad och anpassad för att möta olika elevers behov och förutsättningar.Vidare dominerar enskilt arbete under lektionerna.
• Undervisningen starkt styrd av läroboken -Det får till konsekvenser att eleverna får små eller inga möjligheter att utveckla sin kompetens i problemlösning, sin förmåga att använda logiska resonemang och sin förmåga att sätta in matematiska problem i ett sammanhang.

När Fredrik fick i uppgift att ansvara för matematikundervisningen på John Bauergymnasiet i Örebro, så sa hans rektor "gör som du vill men du får inte göra som vi har gjort tidigare...". Där började konceptet "entreprenöriell matematik" att ta form. Uti från tankar från boken "Så tänds eldsjälar" där ord som självförtroende, självkänsla, kreativitet. ta-sig-församhet, ansvarsfullhet, kommunikation, presenterade Fredik olika ämnesövergripande projekt man provat på.

När eleverna kommer i ettan så börjar man att ta reda på eleverna erfarenheter och tankar kring matematik. Det första projektet är litet och tanken är - Alla ska lyckas!- Eleverna får vissa ramar för projektet men också gott om tid att utveckla det.

Sedan beskriver Fredrik projektet "Drömhuset" - ett enskilt arbete på ca 4 heldagar. På bloggen " Ellwes Fisk",som skrivs av Fredriks kollega Peter Ellwe, kan du läsa mer ingående om hur eleverna designar och tar fram ritningar, vänder och vrider på areor och volymer, kostnader och budgetar, procentsatser på bottenlån och topplån för att såsmåningom presentera sitt drömhus i ett produktblad för klasskamrater och lärare.

Mätbara resultat

En del föräldrar, elever och även kollegor har varit fundersamma angående den här metoden. Då är avsevärt förbättrade resultat på de nationella proven bra att kunna visa upp. Både i de nationella proven i Ma A och Ma B har resultaten förbättrats avsevärt. Dessutom har antalet elever som väljer högre mattekurser (C, D och E) fördubblats!

Att arbeta med entreprenöriell matematik är motiverande och roligt. För både elever och lärare, säger Fredrik. Jag tror honom!

Naturens matematik

Våren är här. Äntligen. Som en hyllning till den och matematiken kommer här en kort film, hittade via Skolväskan på Facebook och Per Falks blogg, vilka jag för övrigt gärna rekommenderar!


A movie inspired on numbers, geometry and nature, by Cristóbal Vila.

Matematik + musik

Det här inslaget gör mig glad! Underbart att Ringsbergsskolan provar olika vägar för att få eleverna att lära sig matematik och lära sig tycka om matematik.
Inslaget sändes i de lokala nyheterna Tv4play:
Unik metod lär barnen mattePå Ringsbergskolan i Växjö har lärarna kommit på en unik arbetsmetod för att lära barnen matte. Man har ett ämne på schemat som heter Matte-musik, hälften är matematik, den andra hälften är musik.

Fel låt vann!

Kanske har ni liksom jag tittat på några av de olika uttagningstävlingarna av låtar till melodifestivalen och nu senast i Globen. Förutom all matematik man kan ägna sig åt när det gäller dessa tävlingar, om man så önskar, så måste jag få tillägga...fel låt vann!
Den här återfinns på en hel del pedagogbloggar. Så bra att jag inte kan låta bli att lägga ut den.

Mobilt lärande i matematikundervisningen

På Malmö högskola forskar man om lärande med hjälp av mobila enheter. Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och är tillsammans med professor Gunilla Svingby drivande i projektet. På skolverkset sida "IT för pedagoger" kan du läsa mer om deras projekt.
Även på Linnéuniversitetet och där på inom projektet UngKommunikation och forskargruppen CeLeKT (Center for Learning and Knowledge technologies) bedrivs olika projekt inom matematik och naturvetenskap som tillämpar tekniken augmented reality. Titta på en här filmen från projektet GeM som är ett delprojekt av Ung Kommunikation . Projektet har fortsatt men just nu med en lite annan inriktning. Jag återkommer till den i ett inlägg längre fram.

PI-dagen och PÅSK-matematik

I går var det PI-dagen. Varför? Jo, om man skriver gårdagens datum på amerikanskt sätt blir det 14.3. Oftast avrundas pi just till 3,14 men antalet decimaler är så vitt vi vet oändligt. Det finns till och med en App där du kan träna minnet med hjälp av pi:s decimaler. Du matar in pi långt du minns. Programmet talar om för dig om du gör fel. Kanske är det bäst att börja i träningsläget. Där kan du titta på de kommande siffrorna. Allt kan förstås sparas på en topplista:-)

På Teknikum i Växjö uppmärksammades dagen genom bla pi-lkastningen och pi-zza till lunch. Läs mer i här.

En högtid att bruka matematik på är påsken som ni vet är en rörlig högtid.
Påskdagen ska infalla den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Nu inträffar ju vårdagjämningen på olika tider beroende på vilken tidzon man befinner sig i men kan tidigast inträffa den 22 mars och senast den 25 april. Och fullmånen är inte det som vi normalt menar med fullmåne utan en beräknad sådan (ecklesiastisk fullmånen). Här hittar man även den tyske matematikern Gauss "påskformel". Genom ett antal berälningar kan man räkna ut när påskdagen infaller ett visst år. Rätt kul tyckte mina högstadieelever när vi testade förra året. Praktisk tillämpning på formler, variabler, rest. På Wikipedia hittttar man mer om påsken och även Gauss påskformel .

Kängurumatte

Har ni hittat hit har ni säkert redan hittat Kängurun - Matematikens hopp.
Kangourou sans Frontières är en internationell rörelse som årligen genomför en matematiktävling med inriktning på alla elever, det är alltså inte en elittävling. Avsikten med Kängurun är att stimulera intresset för matematik genom bra problem som är tänkta att väcka nyfikenhet och lust att lära matematik. Den 18 mars går tävlingen av stapeln.

Vill man inte tävla kan man ändå arbeta med Känguru-uppgifterna. De är riktigt trivsamma och många elever upplever dem intressanta, roliga och annorlunda. Här kan du anmäla din klass eller titta igenom tidigare års uppgifter (och lösningar). Det står en hel del skrivet om Kängurun i Nämnaren som ges ut av Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM)

Kängurutävlingen är alltså inte ett prov utan ett utbud av intressanta problem för vidare arbete.
För närvarande finns klasserna Milou, för förskoleklass till åk2, Ecolier, för åk 3 - 4, Benjamin 5 - 7 och Cadet 8 - 9, Gymnasiets Cadet, för elever som läser kurs A, Junior för kurs B och C samt Student för elever på kurs D och E.

Metro - Matematiken kan ta Norberg till OS-guld

Det här är ju baa ett exempel hur man kan krydda sin matematikundervisning nu under ett pågående OS!
Metro - Matematiken kan ta Norberg till OS-guld

Gapminder

Den 17 februari var Hans Rosling på Linnéuniversitetet och höll en föreläsning på temat "En faktabaserad världsbild - blir världen bättre?". Jag hade höga förväntningar när jag slog mig ner i föreläsningssalen och han mer än väl infriade dem. Rosling är en otrolig föreläsare och en fantastisk historieberättare. Med det dynamiska statistikprogrammet Gapminder trollband han ca 300 personer under 2 h. Jag fann mig själv sitta där och hela tiden vilja veta mer, förstå varför, någon bubbla bad sig märkligt åt vid en viss tidpunkt.

Efter föreläsningen hölls en workshop där vi fick prova på tänkbara sätt att använda Gapminder. Sällan har jag hört eller deltagit i så spännande diskussioner på så kort tid med utgångspunkt från statistik! Det här programmet måste vara en guldgruva för den matematiklärare som vill göra statistik till den mest intressanta matematikavsnittet.

Föreläsningen kommer att läggas ut på Ung Kommunikations hemsida. Den rekommenderas vamt!

Kan ni slå the Thinking machine?

Schack är ett strategispel. Det handlar om att kunna planera och tänka flera olika steg och hela tiden tänka om, beroende på vilket drag din motståndare gör. Schack handlar även om en god spatial förmåga.


Det spännande med att spela schack med/mot the Thinking machine är att du kan få viss indikation om vilka pjäser som är viktiga för dig just nu. Det ser du genom de svagt pulserande rutorna på brädet. När det sedan är datorns tur så växer ett nätverk av möjliga drag fram. Även det i flera steg. Oranga linjer motsvarar svarta pjäsers drag och gröna är dina möjliga drag. De ljusare linjerna är programmets val som de bästa för den svarta spelaren, dvs datorn. Låt dina elever prova att spela och lyssna till hur de tänker och planerar. En bra träning för problemlösning.

Mathemagician!

Från World Science Festival 2009 kommer det här klippet. Reader's Digest har kallat Arthur Benjamin för "America's Best Math Whiz." Han visar en otrolig förmåga att göra beräkningar snabbt i huvudet och han delar med sig av "tricket". Det finns fyra avsnitt att titta på. Här är det första. Håll med om att det är fascinerande! Matte är coolt!

Vem är matematikutvecklare i din kommun?

I nästan alla av Sveriges kommuner skall det i dag finnas en eller flera matematikutvecklare. Lokala matematikutvecklare ska stödjas i arbetet med att långsiktigt utveckla matematikundervisningen i den egna kommunen.

• Stödet ska lyfta fram relevant forskning och aktuella utvecklingsarbeten om lärande och undervisning i matematik samt om skolutveckling



• ge möjlighet till erfarenhetsbyte kring utvecklingsarbete i matematik på skol-, skolområdes-, kommunal och regional nivå



• visa på verktyg för hur lokalt utvecklingsarbete i matematik kan planeras, genomföras och utvärderas



• bidra till uppbyggnad och utveckling av nätverk kring matematik på lokal, regional och nationell nivå.

Från starten 2006 fram t o m jan 2010 har totalt 16 konferensdagar erbjudits de kommunala matematikutvecklarna. Förutom konferenserna finns även andra former av stöd till matematikutvecklarnas arbete, som litteratur och webb. Här kan läsa mer om satsningen på Matematikutvecklare.
I den här artiklen i Skolvärlden kan du läsa om matematikutvecklarnas arbete i Varbergs kommun. Vad händer i din kommun? Berätta gärna!

För övrigt önskar jag att jag var på Matematikbiennalen den här veckan. Hoppas kunna ta del av en del som händer via nätet!
Hört talas om Mattecoach på nätet?
Matematikutvecklare ska stödja kommunernas utvecklingsarbete. I Stockholm finns dessutom mattecoacher som ska kunna hjälpa främst grundskoleelever med matten. Detta via chattprogrammet MSN. I våras startade detta som ett pilotprojekt där elever från 6 skolor i Stockholmstrakten kunde få hjälp av studenter vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, eller SU, Stockholms universitet via chattprogrammet MSN. Nu får alla Stockholms elever möjlighet att få hjälp varje helgfri måndag -torsdag mellan kl16.00-19.00. "Mattecoacher på nätet" är ett samarbete mellan Stockholms stad, KTH, Stockholms Universitet och Microsoft. Alla 17 coacher som ska hjälpa till är studenter som pluggar till mattelärare. Tanken med projektet är både att hjälpa eleverna bli bättre på matematik – och att blivande mattelärare ska få erfarenhet av att handleda på nätet.
Det här låter som en modell som flera lärosäten borde kunna hänga på, tycker jag! Win -Win!

World Maths Day - 3 mars

Den tredje mars är det dags för årets World Maths Day. Förra året deltog 2 milj elever från 204 länder.

Eleverna kan spela, hemma eller i skolan, mot en elev någon annanstans i världen. Varje spelomgång är 60 s lång och varje elev får spela upp till 500 omgångar. World Math Day är tänkt för barn och ungdomar mellan 5 - 18 år. Men även föräldrar och lärare får vara med!

Tävlingen pågår så länge det är den 3 mars någonstans på jorden.

Anmälningstiden går ut den 1 mars.

Naturvetenskap.org med matematik

Hittade den här sidan, Naturvetenskap.org, med allehanda artiklar både inom naturvetenskap och matematik. Den drivs av två studenter vid Göteborgs universitet. Jag och dottern hade i alla fall god nytta av den härom dagen då vi skulle beräkna avståndet mellan skärningspunkterna hos två grafer.

Lärarna i matematik känner inte till målen för undervisningen

Är det verkligen så illa?

Ja, så står det i alla fall att läsa på Skolinspektionens hemsida. Skolinspektionen har kvalitetsgranskat 23 grundskolor i 10 kommuner. Arbetet har genomförts i samarbete med forskare från Göteborg och Umeå.
I pressmeddelandet säger projektledare Monica Gillenius från Skolinspektionen, att det krävs kraftfulla förbättringar på flertalet granskade skolor. Ledarskapet är viktigt och lärarna måste ta sitt fulla ansvar för att utveckla sin undervisning, säger hon.

Följ länken ovan om du vill läsa mer om vilka skolor som granskades, övergripande resultat, slutsatser och rekommendationer, hur granskningen genomfördes, sammanställningav de kompetensmål i kurs- och läroplanen som var en viktig utgångspunkt för granskningen och samarbetspartners.


Rapporten kan kanske användas som diskussionsunderlag i arbetslaget i matematik på din skola?